Under hela min uppväxt har musik varit konstant närvarande. I vardagsrummet spelades det mycket David Bowie, Bob Dylan och The Velvet Underground. Min pappa är musikentusiast och samlar bland annat på vinylskivor.
För några år sedan fick jag en skivspelare av honom i födelsedagspresent och det är nog en utav de finaste presenterna jag fått. Tillsammans med spelaren fick jag också min första skiva (eller ja, första och första, jag hade köpt en eller två skivor innan som jag fått spela på pappas spelare men de har mest stått i bokhyllan och dammat). Skivan var ingen mindre än Pink Floyds The Wall – ett måste i skivsamlingen enligt pappa!
Sedan dess har jag samlat på mig fler och fler skivor. Detta till min mammas stora förtret, hon tyckte redan att min pappas skivsamling var mer än tillräcklig.
Nu tänkte jag visa några av mina favoritskivor ur min, än så länge lilla, samling. Här kommer de:
1. David Bowie – The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars, 2. Bon Iver- Bon Iver, 3. Lydia – Devil, 4. The Cure – Disintegration, 5. The Temperance Movement – The Temperance Movement, 6. Joshua James – Build Me This, 7. The Maine – Pioneer, 8. The Maine – American Candy
De här albumen är nog mina mest spelade skivor. Min musiksmak är rätt så bred som ni kanske ser. Det är härligt att inte hålla sig till en och samma genre tycker jag. Man blir mer öppen för ny musik då.
Tänkte att jag skulle skriva ett par rader om varje album på bilden ovan:
David Bowie – The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars
Som jag nämnde tidigare så är David Bowie en av de många artister som jag är uppvuxen med. Har de flesta av Bowies album på vinyl, men det här var den första jag köpte. Den har så många bra låtar, speciellt tycker jag om Rock & Roll Suicide.
Bon Iver – Bon Iver
Lyssnade som mest på Bon Iver för ett eller två år sedan men tycker fortfarande att musiken är så himla fin. Dessutom älskar jag detta albums cover art! Så fint!
.
.
.
Lydia – Devil
Lydia är ett av mina favoritband och Devil är ett av mina favoritalbum. Sångaren i Lydia, Leighton Antelman, har en ganska speciell röst vilket gör deras musik ännu bättre. Dessutom är det så snyggt med färgade vinyler, speciellt vita!
.
The Cure – Disintegration
Också ett av de första jag skaffade efter att jag fått skivspelaren. Så otroligt bra. Det var ett tag sedan jag lyssnade på The Cure, men det här albumet är så så bra. Favoritlåtarna skulle jag nog säga är: Plainsong och Pictures of You. Dock svårt att säga så här på rak arm!
.
The Temperance Movement – The Temperance Movement
ÅH, vad jag älskar det här bandet! Såg dem live (utan att ha hört dem tidigare) i Halmstad 2013 och har nu totalt sett dem live sju (!) gånger. Så man kan väl säga att jag tycker om dem… Otroligt bra rockmusik som känns väldigt äkta. Albumet är genomgående bra, vilket inte är supervanligt. Ska även ta tag i att skriva om när The Temperance Movement var i Sverige senast, då såg jag dem två gånger och det finns mycket att berätta!
Joshua James – Build Me This
Joshua James var förband till The Temperance Movement när jag såg dem första gången och det var egentligen detta bands musik jag fastande för först. Tycker att hela albumet är väldigt fint. Joshua James låtar är väldigt känslofyllda och musiken har påverkat mig mycket. Bland annat så är Coal War, Daniel och Benediction bra!
The Maine – Pioneer
The Maine är nog det band som betytt (och fortfarande betyder) mest för mig. Tack vare dem har jag träffat flera fantastiska vänner, rest till Paris och Storbritannien (tänkte göra ett inlägg om resan till Storbritannien-resan om ett tag), hittat fler fantastiska band… Uppskattar dem som band och deras musik är bland det bästa jag vet! Pioneer var den första skivan jag lyssnade på med dem (tror jag i alla fall) och jag vet att jag skrivit det om mycket men men, den är så bra!
The Maine – American Candy
Ett till The Maine album, deras senaste som släpptes i mars i år. Albumet är mer up-beat än det föregående (Forever Halloween, 2013) och hela albumet är en positiv upplevelse. Vad jag älskar med The Maine är att de hela tiden utvecklar sitt sound, de växer som personer och låter sin musik växa. De försöker aldrig göra något för att det ska sälja, utan allt de producerar känns väldigt genuint.
Så, det var en lilla rundturen bland mina skivor! Ska försöka bättra mig och uppdatera oftare. Det är kul när det väl blir av!
Har även en låda med singlar, i den finns bland annat ”Let’s Dance” med David Bowie och en annan barndomsfavorit: ”Vara Vänner” med Jakob Hellman.
Read, eat, explore. 